WP1. Epidemiologiska studier av determinanter för arbetslivslängd

Projektledare: Kjell Torén och Maria Albin

Verksamhet 2013-2015

Delprojektet klarlägger mönster och förhållningssätt vad gäller ålder och arbete. Vi har kunnat visa att den yrkesmässiga tillhörigheten har stor betydelse för både intentioner och för vid vilken ålder man faktiskt lämnar arbetslivet. En analys av attityder till arbete upp till och efter ordinarie pensionsålder visade att män och kvinnor i yrken med höga krav på formell utbildning hade signifikant högre intresse att arbeta upp i åren; män dock i högre utsträckning än kvinnor (Kadefors et al, conditionally accepted for publication). Den enskilda arbetsmiljöfaktor som hade den största betydelsen för önskan att fortsätta var arbetstrivsel. Samma mönster framträdde hos olika yrkesgrupper inom offentlig sektor, där exempelvis tandläkare och gymnasielärare i hög utsträckning, och i motsats till t ex. sjuksköterskor och undersköterskor, valde att fortsätta i tillsvidareanställning efter 65 år, när möjligheten öppnades 2001 (Kadefors et al. 2014). Att ändra pensioneringsnormen tar dock tid; undersökningen visade att mycket få inledningsvis använde sig av erbjudandet, och att det först efter en tioårsperiod kom att omfatta större andelar av aktuella grupper. I en befolkningsstudie omfattande alla svenskar med en yrkesdefinition år 2006 (Kadefors et al. submitted), dokumenterades vidare utflöden i olika segment av arbetslivet. Resultaten visar på en mycket klar socioekonomisk uppdelning, innebärande att de i arbetaryrken lämnar yrkeslivet tidigare (har fler förlorade år) än de i tjänstemannayrken. I denna undersökning har emellertid de tidigare könsskillnaderna när det gäller utträde ur arbetskraften i stort sett försvunnit: män och kvinnor lämnar nu i ungefärligen samma ålder.

En betydande databas har samlats baserat på Malmö Kost Cancer med utförliga uppgifter om bl a arbetsförhållanden, familj, levandsvanor, sjukskrivning m m (se Plan för det fortsatta arbetet).

Plan för det fortsatta arbetet

Ett betydande arbete kommer att ägnas åt att analysera den stora databas som etablerats baserat på Malmö Kost Cancer kohorten som omfattar 28 577 personer födda 1923-1950, som undersöktes på 1990-talet, med återundersökning fem år senare. Kohorten har omfattande data från basundersökningen och har matchats med dödsorsaksregister, slutenvårdsregister, Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier (LISA) och försäkringskassans register över sjukskrivningar m m. Viktiga frågeställningar rör interaktion mellan hälsa, arbetsvillkor, arbetslivsdeltagande och familj.

Baserat på en del (N=1400) av Swedish National Cohort on Ageing and Care (SNAC) kommer vi att studera markörer för molekylärt åldrande som sedan skulle kunna användas för att belysa om vissa arbetsförhållanden (exempelvis job-strain, skiftarbete och exponering för små partiklar) accelererar åldrandeprocessen. Ett svar på miljöexponering är en ändrad reglering och uttryck att gener, sk epigenetisk reglering. En viktig sådan reglering är DNA-metylering, som visats kunna variera med åldern på ett sätt som skiljer mellan individer, .åldersberoende Hypermetylering av ELOVL2 är en lovande biomarkör för individuell fysisk hälsa hos äldre människor liksom exempelvis FHL2 (four and a half LIM domains 2) PENK (proenkephalin), och KLF14. Vi planerar att välja en panel på fem ålders-relaterade gener baserat på litteraturen. Vi kommer också att mäta telomerlängd, som är en markör för individuellt ålderande och reflekterar risk för åldersrelaterade sjukdomar som cancer, kardiovaskulär sjukdom och diabetes typ 2.

Det saknas undersökningar på anställda i verkstadsindustrin (både arbetare och tjänstemän) avseende vilka faktorer som kan förutsäga ett långt arbetsliv. Både arbetare och tjänstemän i den privata tillverkningsindustrin går i hög utsträckning i pension före 63 års ålder. Orsakerna till detta varierar från förekomst av kroniska sjukdomar, tung belastning på arbetet, uppsägningar pga arbetsbrist eller förmånliga pensionsavtal. Vilka faktorer som gör att man blir kvar i arbetet från 63 år och uppåt är föga undersökta. En viktig faktor kan vara möjligheterna till återhämtning i och efter arbetet liksom graden av egenkontroll i arbetet. Det har visats vara en möjlig faktor för hållbar arbetsförmåga särskilt hos äldre arbetskraft. Vi avser att under den kommande treårsperioden genomföra en fall-kontroll studie där fallen utgörs av anställda vid Volvo Cars i Västra Götaland som är i fortsatt arbete efter 62 års ålder, cirka 1200 personer. Kontrollerna utgöra av personer som mellan 55 och 62 års ålder hade gått i pension, förtidspension eller var långtidssjukskrivna. Studien genomförs under 2015. Undersökningsvariablerna är faktorer som är förknippade med arbete efter 62 års ålder.

En kohortstudie av samtliga anställda vid Volvo cars Corporation som är över 50 års ålder. Dessa personer undersöks med ett omfattande frågeformulär. Avsikten är att följa denna grupp framåt i tiden fram till 70 års ålder, d v s 2015 – 2035. Studien avser att undersöka vilka faktorer som är förknippade att man fortsätter att arbeta, som längst upp till 70 års ålder.