Ett längre arbetsliv – underlag för att inkludera arbetsförhållanden, hälsoaspekter och förhållanden utanför arbetet

I direktiven till Pensionsålderutredningen 2011 (1) fastslås:

”För att klara den kommande demografiska påfrestningen i kombination med en antagen fortsatt stigande medellivslängd utan välfärdsförluster behöver arbetslivet förlängas”.

Hållbara strategier för detta behöver inkludera arbetsförhållanden, hälsoaspekter och förhållanden utanför arbetet. För att ge underlag till detta vill vi

  • genomföra longitudinella befolkningsbaserade studier av hur
    a). arbetslivslängden utvecklas i olika yrken
    b). hälsa och välbefinnande påverkas av utträde från arbetsmarknaden för grupper med olika förhållanden på och utanför arbetet
  • delta i en process med utvalda branscher/företag vad gäller utformning av policies för anpassning av arbetet till den demografiska förändringen

Hypotesen att hälsa och välbefinnande är sämre under deltagande i arbetslivet än efter pensioneringen (som således har visst stöd) ställer potentiellt mycket höga krav vad gäller att förändra arbetslivet (20). Det är därför angeläget att i Sverige och i representativa befolkningsurval studera samspelet mellan arbetsförhållanden, välbefinnande och hälsa, samt utträde ur arbetslivet.

Projektet har en stark relevans för att anpassa arbetslivet till den pågående demografiska förändringen och behovet av förbättrade kunskapsunderlag för att på bransch- och företagsnivå utforma strategier för ett längre arbetsliv som inkluderar effekter på hälsa och välbefinnande.

HUR UNDERLÄTTA ÅTERHÄMTNING FRÅN ARBETSKRAVEN I OLIKA ÅLDERSGRUPPER FÖR ATT UPPNÅ EN HÅLLBAR HÄLSA OCH ETT INKLUDERANDE ARBETSLIV.
Forskningsprojekt finansierat av AFA försäkring. Projektledare Fil dr leg psykolog Kerstin Wentz

Sammanfattning
Om arbetssituationen är pressad påverkas hälsan. Till en början syns det främst som ett ökat behov av återhämtning, men så småningom ökar risken för långtidssjukskrivning. Äldre har ett större återhämtningsbehov. Studien undersöker återhämtning i olika åldrar och yrken för att ge bättre möjligheter till långvarig arbetsförmåga och hälsa. Via mätningar över tid av arbetskrav, arbetsresurser och hälsa skapas ett självskattningsinstrument på webben. Instrumentet signalerar via framräknade normvärden hälsosam/ohälsosam balans mellan arbetskrav och återhämtningsbehov.

Bakgrund
Balansen mellan arbetsinsatsen och återhämtningen påverkar hälsan och tex väl reglerad vilotid visades ge mycket tydliga effekter på allmän trötthet, arbetsrelaterad trötthet, känslomässig utmattning och kroppsliga besvär (1). Ett stort behov av återhämtning (arbetsrelaterad trötthet) efter arbetsdagen är kopplat till både symtom på ohälsa och sömnproblem( 2) och en fördubblad risk för längre sjukskrivning 2 år senare (3). Återhämtningsbehovet hos anställda har visat sig ökastegvis från tidig medelålder för att igen minska något i åldersgruppen över 55 års (4, 5). Samtidigt är mätning av återhämtningsbehovet är dock både billig och enkel att genomföra (6).

Syfte
Studien ska undersöka återhämtning för olika yrken och åldersgrupper. Syftet är att förbättra förutsättningarna för arbete med en bibehållen hälsa och arbetsförmåga långt upp i åldrarna. Forskarna ska också analysera arbetskrav i perspektiv av hälsa samt ta fram, respektive anpassa, mätinstrument för att i Sverige kunna mäta arbetskrav, resurser i arbetssituationen och återhämtningsbehov. ”Risk och frisk”-nivåer av återhämtningsbehov kommer att definieras.

Genomförande
Cirka 2.000 personer följs under två års tid. De delas in i tre olika åldersgrupper (18-35, 36-45 och 46-70 år). Försökspersonerna hämtas från fyra yrken som representerar höga psykologiska och/eller fysiska krav respektive låg grad av arbetsrelaterad ohälsa. Målet är att få med minst 50 svarspersoner i varje åldersgrupp. Deltagarna följs via 5 mättillfällen under 24 månader. De fyller vid varje mättillfälle i ett och samma standardiserade frågeformulär om hälsorelaterad livskvalitet inklusive återhämtning, krav i arbetet och resurser för att utföra arbetet. Till dessa resurser räknas bla inflytande över pauser och arbetstider och reflexionsutrymme.

Resultat
Kunskaperna bildar ett underlag för utbildning och diskussioner kring arbetskrav, återhämtningsmöjligheter och återhämtningsbehov. Projektet skapar efter mättiden ett webbaserat verktyg för att mäta arbetskrav och återhämtning. Det kommer att kunna användas av dem som vill mäta nivån av arbetskrav och behov av återhämtning och återkoppling ges via webben kring risker för ohälsa och råd om vad man då bör göra. Instrumentet är också avsett för företagshälsovård, HR-avdelningar och primärvård. Resultaten kommer vidare att spridas via vetenskaplig publicering och konferenser.

Referenser skickas på begäran

YRKE OCH ARBETSLIVSLÄNGD

Vi har studerat skillnader mellan olika yrken när det gäller risk att i förtid lämna arbetslivet. Utgående från svensk statistik som omfattar alla som hade en anställning 2006, har vi sökt svaret på frågan: ”Om du fortätter att arbeta i samma yrke från 35 års ålder, hur många år kan du förväntas finnas kvar i arbetslivet innan du fyller 65 år?”

Resultaten visar att arbetslivslängd skiljer sig åt mellan olika yrken; skillnaden mellan yrken där man lämnar arbetslivet tidigast och senast överstiger 4.5 år för både män och kvinnor. De som finns i arbetaryrken lämnar tidigare än de i tjänstemannayrken. Resultaten visar på en tydlig socioekonomisk uppdelning i arbetslivslängd.

Eftersom det är de i arbetaryrken som  har mest att vinna på ekonomiskt att fortsätta att arbeta upp i åren, så kan inte enbart ekonomiska faktorer förklara skillnaderna. Arbetslivsfaktorer måste beaktas, om också de i arbetaryrken ska kunna och vilja arbeta fler år. De förslag som lagts och som fokuserar ekonomiska incitament riskerar att öka de socioekonomiska skillnaderna i det svenska arbetslivet.

Kadefors R, Nilsson K, Rylander L, Östergren PO, Albin M